söndag 4 januari 2009

luckliga decembermorgnar

Kommer ni ihåg när en var liten (ja, till&med lite större) & det inte fanns något härligare än att vakna i december, eftersom en alltid fick öppna en (eller flera, beroende på hur lyckligt lottad en var!) ny lucka i julkalendern? Bamses julkalender var lite magisk, för den gick ibland ända fram till nyår. Eller så är det bara så jag vill minnas den.

Jag kan berätta att idag när jag återvände till Åbo (för att imorgon åka vidare till landet någorLunda annorLunda) varseblev jag ett ögonblick av klarhet. På min dörr är årets julkalendrar (ingen bamsekalender, tyvärr, den prenumerationen sade min mamma upp för ett par år sedan när hon insåg att jag fortsatt få tidningen i all evighet & alltid bara gömt den - den plumsade till&med in i brevinkastet under mitt första helsingforsår...!) upphängda. & kan ni fatta, alla luckor är inte ÖPPNADE!

Vedervärdigt. Vidrigt. I detta hus bor bara bortskämda snorungar. Inklusive mig, eftersom jag ändå varit åbohemma en hel del på sistone. Jag skäms, eftersom jag inte ens hade en julkalender i Lund trots att jag var där ända till den 20 december. Detta ska det bli ändring på. Retroaktivt är det svårt att göra något åt denna olycka, men jag lovar er (läs & häpna, här har vi ju ett alldeles fnattastiskt nyårslöfte att inte bryta!):

2009 ska alla mina decembermorgnar darra av lucklig förväntan.

fredag 2 januari 2009

heteronormativitet på tub & annat nyårigt

Nu är julen så överstigen & det nya året har välkomnats med sjudundrande partaj & alldeles för snabbslocknande sprakastickor (som för övrigt heter tomtebloss i mitt nya hemland, töntebloss säger jag - hur kan en hävda att TOMTEbloss skulle beskriva det där lyckliga gnistret bättre än SPRAKAsticka!?) i bästa vänners lag. Plötsligt är 2009 bara här & det känns ganska häftigt att se det uttryckt såhär rosa på svart.

Jag firade den första nya dagen med att vara dagen efter - snacka om att vara före sin tid! - med Andrea & seriemaraton på två olika läptåps för att inte behöva pausa stämningen på grund av trög laddning.

Idag har jag dock vågat mig ut på stan, firade en födelsedag med lite fler sprakastickor, pussades med leksaksdjur & barbapapas på Stockmann & avslutade med att högt & tydligt göra sarkastisk reklam för den heteronormativitet som kunde köpas på tub på Clas Ohlson. Bildbevis följer (om jag lyckas med den ädla uppladdningskonsten) här (lyckligtvis är heteromammans ljuvt lockiga huvud avklippt & heteropappans skjorta så rosa att han antagligen är skåpbög):


Oj, nu tror jag att det är hög tid att avsluta mitt bloggande, det börjar bli lite svårt att koncentrera sig på skrivandet eftersom Andrea har insett att hon kan googleöversätta hela sin redan lagom galna blogg till engelska & nu brister ut i ljudliga storfniss ett par gånger i sekunden (a pair of times in the second!). Resultatet är nämligen öronbedövande vacker swenglish. Det riktigt sprakar om det!

(& ajo, jag befinner mig alltså i Finland nu över jullovet - om det inte redan framgått av sammanhanget. Återvänder till Lundaland om några dagar. Då ska jag blogga om örons flexibilitet. Tills dess: Gott nytt år, slit det med hälsan!)

(ajo 2, jag funderar ännu på att avge ett nyårslöfte bara för att det är så roligt att kollektivt klaga över brutna sådana. Men jag måste nog fundera lite till isåfall.)

torsdag 25 december 2008

onsdag 10 december 2008

premiärdagsafton

Imorgon har vi premiär & jag har ingen röst kvar för den har jag skrikit bort i vrede & fasa & jag har inte sovit på väldigt väldigt länge & jag börjar bli väldigt väldigt väldigt nervös.

tisdag 2 december 2008

pangpank

Jag har använt sammanlagt 200 kronor på 2 veckor: 5 kronor gick till en parkeringsautomat & 195 till att tanka kontankortet till mobilen.

Jag är helt fascinerad. Varför lever jag inte alltid såhär? (Kan dock inte hävda att jag hade tyckt att det var lika kul om jag inte skulle ha haft en hel del mat hemma när jag gick & blev så infernaliskt pank som jag nu varit i en halvmånad. (Främst pga tidningsprenumerationer, alla räkningar droppade ner samtidigt. Hjälp för Sveriges frestande tidskriftsutbud.))

Imorgon ska jag gå & panta lite flaskor till Konsum så att jag har råd att skriva ut min hemtenta (som faktiskt ser ut att bli klar. Kvaliteten är dock tämligen suddig) på Centrum för genusvetenskap imorgon. Det ni.

lördag 29 november 2008

antispexist

Tjenis.

Min tystnad beror på att jag "skriver hemtenta". Det innebär att jag sitter & intensivpluggar (= läser allt det jag borde läst under kursens gång för att få ut det mesta möjliga av den men väljer att koncentrera till de sista dagarna) många långa dagar & sen när jag väl ska börja producera text blir alldeles paralyserad. Stum i fingrarna. Döv för mina egna tankar. Avdomnad i vokubälåren. Ni fattar.

Har nyss varit på mitt livs första spex, som var helt enligt förväntningarna. Det är tyvärr INTE en komplimang. De sjöng fint, jajamensan, men ett mans-separatistiskt skådiscrew som gör sig roliga på Tiina Rosenbergs & Smålands bekostnad (för att inte tala om kvinnor, bögar & andralänningar) får bara lite fejkade applåder av mig. (Inget fuck you -finger eftersom jag satt bredvid min fantastiska adelstant som bjudit mig på biljetten & som har en bakgrund i just detta spex:s rörelse via sin avlidne man.)

Men ja. Jag ska komma med en mycket mer välformulerad analys om hur spexen är såväl skapade som skapande av en universitetskultur och en Akademisk Förening som inte riktigt verkar verka inkluderande. (ALLA spex är inte likadana, det är jag medveten om. Det ska jag också fördjupa mig i, för det är nästan ännu intressantare hur de ändå upprätthåller spexkulturen som ett forum för (hetero)sexism & rasism.) Detta när tentan är avklarad & jag är mer välformulerad själv.

Nu: natt. (Den kommer varje dygn här i Sverige, natten!)

måndag 24 november 2008

Inte bara jag som är ute & cyklar på hal is...

Okeeeeej. Sakta i backarna. (Något jag för övrigt INTE borde göra när jag cyklar här i dödsfällan Lund om nätterna - isen har lagt sig sådär post-mårranistiskt (en muminreferens, för er stackars icke-landsmänniskor) eftersom det viktiga för att hållas på cykeln & vid liv är att inte stanna, inte bromsa, inte slajda, utan helt enkelt hålla en lugn & jämn fart hela hela tiden. Lättare sagt än gjort, speciellt om en inte vill cykla mot rött...)

Denna backsaktande uppmaning har dock inget med mitt favoritfortskaffningsmedel att göra, utan är en respons på detta. With all due respect, kära Obama, men varför fasiken skulle någon människa med något mer än brosk mellan öronen vilja återvälja dig innan du ens äntrat Vita huset? Nåväl, det är förhoppningsvis inte du som initierat gruppen. (Som ni ser, kära läsare, har jag höga förväntningar om vem som läser & google translate -ar mina inlägg.)